Vad är Inkontinens hos hundar?
Denna term syftar på en oförmåga att hålla kvar vatten, vilket gör att hunden urinerar på ställen där den har lärt sig att inte göra det. Det täcker inte situationen där unga valpar ännu inte har insett att de måste hålla sig tills de kommer ut. De allra flesta valpar kan hålla munnen stängd så snart de förstår vad som förväntas av dem. Hur snabbt detta sker kan dock variera, men en valp bör vara rumsren senast vid 4-4,5 månaders ålder.
Vilka är orsakerna till inkontinens?
Det kan finnas många olika orsaker till inkontinens. De kan vara allt från dysfunktion i blåsans sfinkter, infektion, urinsten, ämnesomsättningssjukdomar, medfödda missbildningar, nervskador med mera. I det följande beskrivs de olika orsakerna och under varje orsak finns förslag på möjliga lösningar.
Den steriliserade tiken
Den absolut vanligaste formen av inkontinens som veterinärer stöter på är urinläckage, som kan ses hos äldre, steriliserade tikar. De läcker vanligtvis små portioner urin medan de sover och utan att de märker det. Ofta har det gått flera år sedan operationen där äggstockarna togs bort. ”Läckaget” orsakas av slapphet i blåsans halssfinkter på grund av brist på det kvinnliga könshormonet östrogen. Behandlingen består av administrering av naturligt östrogen i tablettform. Dosen bestäms individuellt för varje hund och vi kommer att sträva efter att hålla dosen så låg som möjligt för att undvika biverkningar. Behandlingen måste fortsätta under resten av hundens liv.
Endast en liten del av de kastrerade tikarna utvecklar inkontinens. Östrogenbehandlingen är oftast effektiv, men i vissa fall kan den behöva kompletteras med läkemedel som ökar sammandragningsförmågan i blåshalsens muskler. Om behandlingen inte är effektiv bör man även överväga andra orsaker, t.ex. blåssten eller tumörer i urinblåsan.
Inflammation i urinblåsan
Symtomen på detta tillstånd är täta urinträngningar, eventuellt med spår av blod i urinen. En i övrigt ren hund kan plötsligt kissa på golvet eller ha pölar av urin på morgonen. Cystit är vanligast hos tikar, eftersom deras urinrör är kortare än hos hanhundar, och är också vanligare hos valpar än hos vuxna hundar. Genom att undersöka ett urinprov och eventuellt en mikroskopi kan veterinären ställa diagnos och påbörja behandling med antibiotika.
Effekten är oftast god, men det kan bli nödvändigt att odla bakterier från urinen. Vid återkommande cystit bör man vara uppmärksam på eventuella bakomliggande orsaker, t.ex. blåssten och sjukdomar som minskar immunförsvaret i urinblåsans slemhinna.
Stenar i urinblåsan m.m.
Om urinblåsan är full av stenar blir det naturligtvis inte mycket plats för urinen. Dessutom förekommer ofta blåskatarr eftersom stenarna repar blåsväggen. Blåsstenar uppstår genom att mineralkristaller fälls ut i urinen och det finns flera olika typer.
Det kan också finnas situationer där urinröret är blockerat eller tilltäppt. Det kan vara en tumör eller en blåssten som fastnat i urinröret eller en förstorad prostata som klämmer åt. Dessa tillstånd kan vara livshotande och kräver omedelbar veterinärvård.
Ökat behov av att dricka
Det finns många tillstånd där hundar får ett behov av att dricka mer vatten än normalt. Eftersom det som går in måste komma ut kan detta leda till situationer där hunden inte kan hålla sig.
Veterinärerna talar om PU/PD – polyuri/polydipsi – vilket betyder ökad urinering/ökat behov av att dricka. Det kan röra sig om diabetes, njur- och leversjukdomar, olika ämnesomsättningssjukdomar, förhöjda kalciumnivåer i blodet, livmoderinflammation etc. Detta är alla tillstånd där hundens organism försöker upprätthålla balansen genom att spola systemet. Därför bör du aldrig begränsa vattenintaget utan att veta vad som ligger bakom.
Det är sedan upp till veterinären att ställa en diagnos och inleda behandling. Det är normalt att en hund dricker upp till 60-80 ml vatten per kg kroppsvikt. Om det överstiger 100 ml/kg kallas det polydipsi. Det är lätt för ägaren att mäta hur mycket vatten som hälls i vattenskålen varje dag med ett litermått. Denna information är värdefull för veterinären.
Medfödda missbildningar
En mycket sällsynt form av medfödd inkontinens kan ses hos valpar. Urinledarna, som leder urin från varje njure till urinblåsan, kan vara felplacerade så att de går förbi urinblåsans hals. Följden blir att dessa valpar, som nästan alla är tikar, läcker urin hela tiden. Kirurgi kan övervägas, men eftersom denna deformitet ofta ses i samband med defekter i sfinktermekanismen finns det ingen garanti för att inkontinensen kommer att upphöra. Denna medfödda form är särskilt vanlig hos dvärgpudel, foxterrier, west highland white terrier, bulldog, newfoundlandshund och siberian husky.
Skada på nervförsörjningen
Själva urineringsprocessen är mycket komplex och styrs både av det omedvetna nervsystemet och av den del som kontrolleras av viljan. Om nervförsörjningen till urinblåsan skadas, antingen till följd av en yttre påverkan (t.ex. en trafikolycka) eller på grund av ett diskbråck, kommer urinblåsan inte att tömmas normalt. Utsikterna i den här situationen är helt beroende av skadans omfattning.
Hur ser framtiden ut för din hund om den lider av inkontinens?
Framtidsutsikterna beror på om man kan hitta orsaken till problemet och om man kan göra något åt det. Lyckligtvis har vi idag många bra verktyg i form av röntgen, blodprover, kontrastundersökningar, ultraljud och CT-skanningar etc. och även många behandlingsalternativ.