Nu börjar den primära socialiseringsfasen lida mot sitt slut. Det märks på valparna, som nu verkar mer nyfikna och vetgiriga på sin omgivning. Valparna behöver mer stimulans än den mycket nära som de hittills har upplevt.
Den sekundära socialiseringsfasen inleds – och den varar tills valparna är cirka 16 veckor gamla. Det innebär att uppfödaren startar fasen och valpköparen tar över socialiseringen när valpen hämtas vid 8 veckors ålder (eller senare).
(Extrem) Positiva upplevelser är viktiga
I den sekundära socialiseringsfasen kommer valparna med tiden att få mer och mer energi för nya upplevelser i okända miljöer, fler ljud, nya människor och andra hundar/djur osv. Det är en riktigt rolig fas, men samtidigt finns det också en mycket viktig, och ibland svår, uppgift för uppfödaren och senare valpköparen: att skapa situationer som är under full kontroll!
Det är av yttersta vikt att valparna bara får positiva upplevelser när de är ute och rör på sig. Valpens hjärna kommer att få ca 80% av hela sitt livs sociala inlärning i förhållande till den miljö där den så småningom kommer att leva. Därför kommer de närmaste 10-11 veckorna av en valps liv att definiera hur den kommer att uppleva världen omkring sig under resten av sitt liv.
Om valparna bara får bra upplevelser där de på ett säkert sätt kan ta till sig kunskap om livet, kommer de att utveckla en sund nyfikenhet och tillit till sin omgivning. När/om de en dag hamnar i en okontrollerbar situation med en negativ upplevelse, t.ex. att bli attackerad av en annan hund, kommer deras ballast från god socialisering att bidra till att de tar sig igenom upplevelsen utan större ärr.
Om valpen har en negativ upplevelse
Om valparna har negativa upplevelser under den sekundära socialiseringsfasen, t.ex. om de blir skrämda av ett högt, okontrollerbart ljud som en sopbil som tömmer en glasbehållare, ett kraftigt åskväder eller fyrverkerier, riskerar de att utveckla en naturlig osäkerhet eller rädsla för ljud. Valpens hjärna kommer automatiskt att vara på alerten som en skyddsfaktor när den hör ett ljud som liknar det som den har blivit rädd för som valp. Valpen reagerar då med osäkerhet/ångest, som tyvärr lätt riskerar att ”sprida sig som ringar på vattnet” och skapa större och större ljudkänslighet – även hos den vuxna hunden.
Tips för stimuli
Den här veckan har jag bibehållit: ljudvana och ”dagens nya föremål”. Dessutom har jag i lugn och ro utvidgat valparnas horisont med:
- Acklimatisering till trafik
- Starta upp med visselpipor
- Introduktion till nya omgivningar via korta promenader
- Interaktion och promenader med de vuxna hundarna i huset
Nästa vecka fortsätter utvidgningen av valparnas horisonter ☺