Från dag 21 börjar det roliga!
Valparna har bättre syn, hörsel och benstyrka för att bära runt sina små kroppar, och samtidigt förvandlas de omedelbart till individualister med egna personligheter.
Nu när de har möjlighet att uppleva sin omgivning börjar den primära socialiseringsfasen. Ordet ”primär” syftar på den miljö och de relationer som är primära för valparna. Det innebär att denna första del av socialiseringsfasen riktar sig till modern, de andra valparna och de mycket nära relationerna i familjen och omgivningen.
I miljön handlar det om att vänja valparna vid de ljud som är/kommer att bli en del av deras vardag, både:
- Långvariga, konstanta ljud, t.ex. dammsugare och hårtorkar
- Mer plötsliga ljud, som en dörr som smäller igen eller ett grytlock som tappas på golvet
- Ljud som valparna själva skapar, t.ex. leksaker med ljud i
Synen och lukten av nya föremål
Att se och känna lukten av nya föremål varje dag är också en del av den primära socialiseringen. Detta ska hjälpa valparna att lära sig att nya intryck är positiva. Samtidigt ska det bidra till att skärpa deras nyfikenhet genom att de får veta att det är roligt och givande att hamna i nya situationer som innehåller okända föremål och utmaningar.
Det är därför som nya föremål med olika texturer, ytor och eventuellt lukter/kryddor tas in i valpgården varje dag under den här perioden så att valparna kan utforska dem.
Känn till varje valps gränser
Valparna håller redan på att utveckla sina personligheter, så det är viktigt att lära känna varje valps gränser när det gäller att hantera nya ljud och föremål.
Det är bra att alla valpar utmanas och får ”något att tänka på”, men om påverkan är för stor för valpen finns det en risk att hjärnan registrerar obehag – och valpen påverkas att få negativa upplevelser i stället. Detta kan slå tillbaka senare i livet när hjärnan kan reagera på upplevelser som liknar eller liknar det som skrämde valpen i detta tidiga skede av livet.
I allt jag gör för att skapa utmanande situationer har jag därför ett starkt fokus på att ingen av valparna ska dra sig undan och inte våga komma tillbaka – att nervsystemet inte ska uppleva en alltför våldsam påverkan. Händelserna ska ligga på en nivå där valpen antingen är positiv och nyfiken, helt neutral och opåverkad, eller kanske drar sig undan på grund av osäkerhet, men bara kortvarigt och sedan nyfiket återvänder till situationen igen.
Börja kontrollera kissandet
När de börjar gå ut (från och med nästa vecka) ska jag försöka ta ut dem så ofta som möjligt, precis när de har vaknat från sömnen eller ätit eller lekt (som de klassiska råden beskriver). Men fram till dess, om de inte kan gå ut på grund av kyla eller regn, måste de ha lärt sig en vettig kissvana här inne. Tyvärr har jag inte lyckats lära dem att kissa på träpellets, synd bara.
Början på fast föda
På dag 24 började mina valpar äta ”riktig” mat. Menyn kan vara blandad valpmat med A38 och t.ex. lite torskrom, lite rått kött eller lite konserverad mat (av GOD kvalitet).
Anledningen till att jag blandar lite olika saker i blandmaten är för att ge deras magar lite olika mat. Detta görs i hopp om att det så småningom kommer att stärka deras magar för att vara ok med förändringar i maten. Naturligtvis håller jag ett öga på deras avföring och allmänna välbefinnande.
Valplådan är öppnad
Valplådan har varit stängd fram till nu, men i slutet av den här perioden kommer den att öppnas så att valparna kan promenera in och ut. Jag har delat upp valpgården så att de går ut ur lådan och kissar på våta lakan i en sektion innan de släpps in i ”leksektionen” där det finns vetebäddar som jag vill avvänja dem från att kissa på. Det var en stor utmaning för dem under den första veckan – de VILLE bara gå på vetebäddarna när de var i behov av det! Utmaningen löstes genom att jag tog mig i kragen och var mer ihärdig än 25 dagar gamla valpar 😄.
En lärdom som jag kommer att föra vidare: allt med måtta! Även socialisering.
Förvånansvärt nog insåg jag att jag den här veckan hade svårt att hålla tillbaka nya upplevelser/ljud/händelser. Bara för att det är så roligt nu när valparna har blivit så medvetna och ”levande”.
Vi måste komma ihåg att socialisering inte bara handlar om att uppleva, utan också om att sova och låta hjärnan bearbeta de upplevelser vi ger den.