
Att katten klöser är ett helt naturligt beteende – inte ett trotsigt eller elakt sådant. Genom att klösa markerar katten sitt revir, håller sina klor i form och får utlopp för stress eller uppdämd energi. Men när soffan, dörrkarmen eller favoritstolen drabbas är det lätt att bli frustrerad.
I den här artikeln får du veta varför katter klöser, vad som styr beteendet och hur du skyddar ditt hem samtidigt som du låter katten få utlopp för sina naturliga behov.
Varför klöser katten?
Katter klöser av flera anledningar, ofta i kombination:
- För att markera revir – doftkörtlarna i tassarna lämnar ett luktspår
- För att vässa och rengöra klorna
- För att stretcha och aktivera kroppen
- För att hantera stress eller överskottsenergi
Det är alltså ett viktigt beteende för kattens välmående – inte något du ska förhindra helt, utan snarare styra om till rätt plats.
När blir klösbeteendet ett problem?
Klösbeteendet blir ett problem först när katten inte har tillräckliga alternativ att klösa på, eller om den är stressad, understimulerad eller uttråkad. Typiska tecken på problem:
- Klösning på möbler eller väggar
- Överdriven klösning, särskilt efter konflikter eller när du lämnar hemmet
- Att katten enbart klöser på olämpliga ytor trots tillgång till klösträd
Ju tidigare du erbjuder alternativa ytor, desto lättare blir det att styra bort från olämpliga platser.
Så skyddar du hemmet mot klösmärken
Det finns flera sätt att skydda hemmet utan att begränsa kattens behov:
- Ställ klösträd där katten redan klöser – ofta vid dörrar, soffor eller fönster
- Använd klösbrädor på väggar eller möbelframsidor
- Placera klösmaterial i olika höjder – vissa katter gillar att klösa vertikalt, andra horisontellt
- Locka med kattmynta eller favoritleksaker för att öka intresset för klösträdet
Täck oönskade klösytor med dubbelhäftande tejp eller skyddande plast under en övergångsperiod.
Vilket klösträd passar bäst?
Alla katter är olika. En del föredrar enkla klösbrädor, andra vill kunna klättra och sträcka ut sig. Här är några tips:
- För stora katter: stabila träd med kraftiga pelare
- För små utrymmen: väggmonterade lösningar eller låga klösplattor
- För aktiva katter: klätterträd med flera nivåer och gömställen
Välj ett material som är rivvänligt – sisal, trä eller grovt tyg är oftast bäst. Byt ut slitna delar regelbundet.
Hur du förebygger överdrivet klösande
Om din katt klöser mer än vanligt kan det vara ett tecken på att något inte står rätt till. Öka aktivering med regelbundna leksessioner, ge fler klösmöjligheter och se över eventuella stressfaktorer i hemmet.
Du kan även använda syntetiska feromoner som lugnar och minskar behovet av att markera revir.
Sammanfattning – förstå varför din katt klöser
Att katten klöser är ett helt normalt och nödvändigt beteende. Genom att ge katten bra alternativ, som klösträd och aktivering, kan du skydda ditt hem och samtidigt ta hand om kattens fysiska och mentala behov. Kom ihåg att det inte handlar om att stoppa – utan om att vägleda.

Att erbjuda daglig aktivering är viktigt för en katt – oavsett om den bor inomhus eller har tillgång till utevistelse. Med enkla och roliga kattlekar kan du inte bara ge din katt motion, utan även stärka er relation och förebygga beteendeproblem.
Här får du tips på lekar som engagerar, stimulerar och gör vardagen både roligare och hälsosammare för din katt.
Varför är kattlekar viktiga?
Katter har starka jaktinstinkter, även om de lever ett bekvämt liv inomhus. Lekar aktiverar både kropp och hjärna, minskar stress och förebygger övervikt. Dessutom hjälper regelbunden lek till att minska destruktiva beteenden som att riva möbler eller jama överdrivet mycket.
Katter som får leka regelbundet sover bättre, är mer balanserade och visar oftare positiva sociala beteenden.
Enkla kattlekar du kan leka hemma
Du behöver inte köpa dyra leksaker – många kattlekar kräver bara lite kreativitet. Här är några populära exempel:
1. Jaktlek med fjädervippa eller snöre:
Efterliknar mus- eller fågeljakt och lockar fram kattens naturliga reflexer. Dra leksaken i korta, ryckiga rörelser över golvet.
2. Göm godis i en toarulle:
Klipp hål i en tom rulle, fyll med torrfoder eller godis och låt katten rulla fram belöningen.
3. Kartonger och tunnlar:
Enkla kartonger blir snabbt favoritgömmor. Kombinera flera med gångar och hål för variation.
4. Laserpekare:
Ett utmärkt sätt att få igång en stillsam katt. Avsluta gärna med en fysisk leksak katten får ”fånga”.
5. Leksaker som rör sig själva:
Finns i många varianter – batteridrivna möss, snurrande bollar och spinnande fjädrar som aktiverar när du inte är hemma.
Hur ofta ska man leka med katten?
Det varierar från katt till katt, men generellt bör du leka med din katt två till tre gånger per dag i 5–15 minuter. Vissa katter är aktiva under korta stunder, medan andra uppskattar längre lekar. För yngre eller mycket energiska katter kan lekbehovet vara ännu större.
Prova olika tider på dagen och hitta ett lekupplägg som passar er båda.
Leksaker du bör undvika
Inte alla kattleksaker är säkra. Undvik små delar som lätt lossnar, snören som katten kan svälja och vassa objekt. Kontrollera leksakerna regelbundet och byt ut trasiga föremål direkt.
Du bör också undvika att låta katten leka med dina händer eller fötter, särskilt när den är kattunge. Det kan leda till aggressivt lekbeteende i vuxen ålder.
Kattlekar för innekatter
Innekatter har särskilt stort behov av lek. De får inte utlopp för sin jaktinstinkt utomhus, vilket gör leken desto viktigare. Utöver vanliga lekar bör du erbjuda:
- Fönsterplatser med utsikt
- Hängande leksaker i olika höjder
- Interaktiva matpussel
- Lekpass med varierande tempo
Du kan läsa mer om aktivering av innekatter här.
Sammanfattning – därför är kattlekar viktiga
Kattlekar ger katten motion, mentalt utlopp och livsglädje. Genom att leka regelbundet kan du förebygga problem, stärka bandet mellan er och göra vardagen mer stimulerande. Oavsett om du använder enkla hemmagrejer eller köpta leksaker är det viktigaste att katten får jaga, fånga och ha roligt.

Att resa med katt kräver planering och anpassning för att både du och katten ska känna er trygga. Oavsett om det handlar om en kort bilresa eller en längre semesterresa, behöver katten ha en säker och bekväm miljö under hela resan. Det är också viktigt att känna till vad som gäller kring transportregler, rutiner och kattens behov före, under och efter resan.
I denna artikel får du veta vad du ska tänka på när du reser med katt – från förberedelser och transportbur till resor inom Sverige och utomlands.
Vad ska du tänka på innan du reser med katt?
Förberedelserna är avgörande när du planerar att resa med katt. Börja med att ställa dig dessa frågor:
- Har katten tidigare rest och hur reagerade den då?
- Behöver den lugnande medel?
- Hur lång är resan, och hur ofta kan du stanna?
- Vad krävs vid eventuell resa utomlands?
Du bör alltid kontrollera att katten är ID-märkt, vaccinerad och försäkrad. En uppdaterad försäkring är extra viktig om olyckan skulle vara framme.
Transportbur – en trygg plats för katten
Katten ska alltid resa i en godkänd transportbur. Den skyddar inte bara vid krockar utan skapar också en trygg zon för katten under resan. Här är några tips för att göra buren extra trivsam:
- Lägg in en filt som doftar hemma
- Använd gärna feromonspray som minskar oro
- Träna katten i att vara i buren redan innan avresan
Placera buren stadigt i bilen, gärna bakom ett säte eller med säkerhetsbälte.
Resa med katt i bil
Bil är det vanligaste transportmedlet för katt. Vädra bilen före avfärd och undvik att resa under dagens varmaste timmar. Ha aldrig fönster öppna så katten kan rymma. Under resan bör du:
- Hålla pauser med jämna mellanrum
- Erbjuda vatten vid stopp
- Aldrig lämna katten ensam i bilen
För längre resor kan du ha med en bärbar kattlåda.
Resa med katt på tåg eller buss
Det går ofta bra att ta med katt på tåg eller buss, men kontrollera med det aktuella bolaget i förväg. Katten ska vara i transportbur och du ansvarar för att den inte stör andra resenärer. Se till att katten är lugn, särskilt om du reser under rusningstid.
Flyga med katt
Vid flygresa måste du alltid boka plats för katten i god tid. Kontrollera regler hos både flygbolaget och landet du ska resa till. Vissa bolag tillåter katten i kabinen, andra kräver att den åker i lastutrymmet. Din katt måste i regel:
- Vara ID-märkt
- Ha giltigt pass med vaccinationer
- Vara minst tre månader gammal
- Transporteras i en godkänd bur enligt IATA-standard
Tala med en veterinär inför flygresor utomlands – reglerna kan variera.
Vad händer när ni kommit fram?
När ni är framme på destinationen är det viktigt att katten får landa i lugn och ro. Välj gärna ett eget rum där du ställer bur, mat, vatten och kattlåda. Undvik att släppa ut katten direkt om ni är på ny plats – även inomhuskatten kan bli desorienterad. Ge katten tid att utforska i sin egen takt.
Sammanfattning – resa med katt
Att resa med katt går utmärkt, så länge du förbereder dig i god tid. Med rätt transportbur, försäkring, pauser och trygg hantering kan du minska kattens stress och göra resan behaglig för er båda. Oavsett om du ska på semester eller flyttar med katten är planeringen nyckeln till en smidig upplevelse.

När din katt plötsligt kissar inne är det lätt att bli frustrerad. Men i stället för att se det som ett beteendeproblem bör du se det som ett symptom. Katter som börjar urinera utanför lådan gör det ofta för att de försöker tala om att något är fel – fysiskt, psykiskt eller i miljön.
I den här artikeln går vi igenom vanliga orsaker till att katter kissar inne, hur du hittar grundproblemet och vad du kan göra för att få tillbaka goda toalettvanor.
Vanliga orsaker till att katten kissar inne
Det finns många möjliga anledningar till att en katt börjar kissa inne. Några av de vanligaste är:
- Urinvägsinfektion eller annan sjukdom
- Smärta vid urinering
- Stress eller förändringar i miljön
- En smutsig eller felplacerad kattlåda
- Territoriellt beteende, särskilt bland okastrerade katter
Om katten plötsligt börjar kissa på golv, möbler eller sängkläder är det viktigt att först utesluta medicinska orsaker genom ett besök hos veterinär.
När är det ett medicinskt problem?
Sjukdomar som urinvägsinfektion, kristaller i urinen eller njurproblem kan göra det obehagligt eller smärtsamt för katten att kissa. Ibland kissar den då på fel plats som ett sätt att uttrycka att något inte står rätt till. Tecken att vara uppmärksam på är:
- Katten kissar oftare än vanligt
- Den sitter länge i lådan utan att något händer
- Urinen innehåller blod
- Katten jamar vid toalettbesök eller slickar sig ovanligt mycket
Kontakta alltid veterinär om du misstänker att katten har ont eller är sjuk.
Stress och beteendeproblem
Katter är känsliga för förändringar. En flytt, en ny familjemedlem eller en annan katt i området kan skapa oro. Vissa katter kissar då inne som ett sätt att markera eller lugna sig själva. Det här är vanligt även bland katter som annars är rumsrena.
För att hjälpa en stressad katt bör du se över miljön. Skapa trygga platser, ge daglig aktivering och undvik att straffa katten – det förvärrar problemet. Du kan även prova syntetiska feromoner eller rådgöra med en veterinär om beteendestöd.
Problem med kattlådan
Ibland är det så enkelt som att katten inte gillar sin kattlåda. Det kan bero på:
- Att lådan är smutsig
- Att sanden bytts ut
- Att lådan står på en stökig eller bullrig plats
- Att katten delar låda med en annan katt
För att undvika att katten kissar inne bör du ha minst en låda per katt, plus en extra. Prova olika typer av kattsand och ställ lådan på en lugn plats. Du kan läsa mer om hur du sköter en katt inomhus här.
Så får du katten att sluta kissa inne
När du har identifierat orsaken kan du börja åtgärda problemet. Här är några tips:
- Behandla eventuella medicinska tillstånd
- Rengör noggrant där katten kissat – använd enzymbaserat rengöringsmedel
- Flytta kattlådan till en lugn plats
- Ha flera lådor om du har fler än en katt
- Minimera stress och ge trygghet
- Ge katten mental och fysisk stimulans varje dag
Tålamod är nyckeln – att få tillbaka rutinerna kan ta tid, men det går ofta att lösa med rätt insats.
Sammanfattning – när katten kissar inne
Att en katt kissar inne är ett tydligt tecken på att något är fel. Det kan bero på sjukdom, stress, miljöförändringar eller problem med kattlådan. Genom att ta reda på orsaken och agera i tid kan du hjälpa din katt att återgå till sina vanliga toalettvanor och samtidigt förebygga framtida problem.

Att banta katt är ibland nödvändigt för att undvika hälsoproblem. Övervikt hos katt är vanligt och kan leda till allt från diabetes till ledproblem. Som kattägare har du en viktig roll i att hjälpa din katt till en hälsosam vikt – på ett sätt som är både säkert och långsiktigt hållbart.
I den här artikeln går vi igenom hur du ser om din katt är överviktig, varför det är farligt och hur du effektivt och tryggt kan banta katt utan att riskera hälsan.
Hur vet du om din katt är överviktig?
Det kan vara svårt att avgöra om en katt är överviktig enbart genom att titta. Generellt anses en katt vara överviktig om den väger 15 % eller mer över idealvikten. Några vanliga tecken är:
- Revbenen känns inte vid lätt beröring
- Midjan är svår att se ovanifrån
- Katten orkar inte leka som vanligt
- Pälsen ser ovårdad ut, särskilt på ryggen eller bakdelen
Rådgör alltid med veterinär om du är osäker. Du kan också läsa vår guide om katters livslängd, där övervikt är en faktor som påverkar hur länge katten lever.
Varför är det viktigt att banta katt vid övervikt?
En överviktig katt löper ökad risk för flera sjukdomar:
- Diabetes
- Artros och ledvärk
- Hjärt- och kärlproblem
- Andningssvårigheter
- Minskad rörlighet och livskvalitet
Att banta katt på rätt sätt minskar risken för dessa tillstånd och förbättrar både livskvalitet och energinivå.
Hur bantar man en katt på ett säkert sätt?
Att banta katt ska ske gradvis – en för snabb viktnedgång kan leda till fettlever (lipidos), vilket är ett livshotande tillstånd. Så här gör du:
- Räkna ut hur mycket mat katten behöver per dag (i samråd med veterinär)
- Byt till ett viktminskningsfoder med högt protein- och fiberinnehåll
- Dela upp maten i små portioner under dagen
- Undvik godis och rester från bordet
- Aktivera katten med lek, matbollar och klösmöbler
Du kan läsa mer om rätt mat till katt här för att välja rätt foder vid viktnedgång.
Motion är nyckeln till att banta katt
För att lyckas med viktnedgång krävs inte bara rätt mat – katten måste också röra på sig. Här är några enkla sätt att öka kattens aktivitet:
- Korta, intensiva lekstunder flera gånger om dagen
- Göm maten så katten måste söka efter den
- Använd aktiveringsleksaker eller matbollar
- Bygg klätterytor och sittplatser i hemmet
Små dagliga förändringar kan ha stor effekt på sikt.
När ska du kontakta veterinär?
Du bör alltid rådgöra med veterinär innan du börjar banta katt. Det är särskilt viktigt om:
- Katten har andra sjukdomar
- Vikten har ökat eller minskat mycket snabbt
- Katten är äldre eller rör sig mycket lite
- Du misstänker att katten har fettlever
Veterinären kan hjälpa dig sätta upp en individuell viktminskningsplan och kontrollera hälsan löpande.
Sammanfattning – banta katt på ett hälsosamt sätt
Att banta katt kräver tålamod, rätt kost och daglig aktivering. Övervikt påverkar inte bara kattens utseende utan också dess hälsa och livslängd. Med rätt stöd, små förändringar och samarbete med veterinär kan du hjälpa din katt att nå en sund vikt – och må bättre varje dag.

Kostnad för din katt – en viktig del av ett genomtänkt kattägarskap. Många tror att katter är billiga husdjur, men den faktiska kostnaden för katt – både vid inköp och på lång sikt – kan överraska. Från foder och försäkring till veterinärbesök och utrustning, det finns mycket att ta hänsyn till. Genom att planera din ekonomi redan innan du skaffar katt kan du ge din nya familjemedlem ett tryggt och välmående liv.
Här går vi igenom vad det faktiskt kostar att ha katt – från engångsutgifter vid inköp till kostnader per månad och år.
Engångskostnader när du skaffar katt
När du först skaffar en katt får du räkna med några startkostnader. Dessa kan variera beroende på om du köper en raskatt från uppfödare, adopterar från katthem eller får katten från en privatperson. Vanliga engångsutgifter:
- Inköp av katt: 0–15 000 kr (gratis från privatperson, flera tusen för raskatt)
- Grundutrustning: kattlåda, skålar, transportbur, klösträd, bädd – cirka 1 000–2 500 kr
- Vaccinationer och ID-märkning: cirka 600–1 200 kr
- Kastrering: 800–1 500 kr för honkatt, 500–1 000 kr för hane
Redan från start bör du teckna en kattförsäkring, vilket du kan läsa mer om i vår artikel om att skaffa katt.
Löpande kostnader för katt varje månad
När katten är på plats tillkommer månatliga utgifter. Här är några av de vanligaste:
- Foder: 200–500 kr/månad beroende på typ och kvalitet
- Kattförsäkring: 100–300 kr/månad beroende på täckning och ålder
- Kattströ: 100–200 kr/månad
- Veterinärbesök och vaccinering: 500–1 500 kr/år (kan variera stort)
- Leksaker, klösmaterial, godis: ca 50–150 kr/månad
Sammanlagt ligger månadskostnaden för en katt oftast på mellan 400 och 1 000 kr, men kan bli högre om katten blir sjuk eller har särskilda behov.
Extra kostnader som kan uppstå
Utöver de löpande kostnaderna kan oförutsedda utgifter uppstå. Exempelvis:
- Akut veterinärvård: 3 000–20 000 kr beroende på behandling
- Tandvård (vanligt hos äldre katter): 2 000–10 000 kr
- Specialfoder: 300–800 kr/månad
- Skador på möbler eller utrustning
- Kattpassning vid resa
Därför är det viktigt att ha en buffert – eller en bra försäkring – för oförutsedda kostnader.
Vad påverkar kostnaden för att ha katt?
Flera faktorer påverkar den totala kostnaden för katt:
- Raskatt eller huskatt – raskatter kostar ofta mer i inköp och kan ha särskilda behov
- Innekatt eller utekatt – innekatter behöver mer aktivering, utekatter kan skadas oftare
- Kattens hälsa och ålder – äldre katter kräver ofta mer veterinärvård
- Dina val av produkter – premiumfoder och klösmöbler kostar mer än budgetalternativ
Du styr alltså själv till viss del över hur mycket din katt kostar varje månad.
Sammanfattning – kostnad för katt
Kostnaden för katt varierar, men ett rimligt månadssnitt ligger ofta på 500–800 kr, utöver engångsutgifterna. Det är fullt möjligt att ha katt på en mindre budget, men det kräver planering.
Genom att teckna försäkring, jämföra priser och ta väl hand om kattens hälsa undviker du oväntade kostnader och kan fokusera på det viktigaste – att ge din katt ett tryggt och kärleksfullt liv.

Att skaffa katt är ett stort och glädjefyllt beslut. Katter är självständiga men kärleksfulla djur som passar många olika typer av hem. Samtidigt kräver ett kattägarskap ansvar, planering och en förståelse för vad katten behöver för att må bra. Genom att förbereda dig ordentligt innan du tar hem en katt kan du skapa en trygg start och ett harmoniskt liv tillsammans.
I den här artikeln får du veta vad du bör tänka på innan du skaffar katt – från val av katt till utrustning, försäkring och hur du bäst tar emot din nya familjemedlem.
Vad du bör tänka på innan du skaffar katt
Innan du tar hem en katt är det viktigt att fundera på om du har rätt förutsättningar. Har du tid att ta hand om en katt varje dag, året runt? Har du råd med försäkring, mat, veterinär och utrustning? Är alla i hushållet överens om beslutet? En katt kan leva i 15 till 20 år, så beslutet bör vara väl genomtänkt.
Hitta rätt katt för ditt hem
När du ska skaffa katt är valet av individ eller ras viktigt. Vill du ha en kattunge eller en vuxen katt? Ska katten bo inomhus, ha tillgång till balkong, eller kunna vistas utomhus? Vill du ha en raskatt med särskilda egenskaper eller en blandras med mer varierad personlighet? Hur mycket pälsvård är du beredd att lägga tid på? Du kan läsa mer om olika kattraser här för att hitta en katt som passar just din livsstil.
Vad du behöver ha hemma innan katten flyttar in
Innan katten kommer hem behöver du ha vissa saker på plats. Det inkluderar matskålar, kattlåda med sand, klösträd eller klösbräda, transportbur, borste, leksaker och en trygg sovplats. Du bör även ha rätt typ av kattmat – anpassad efter ålder och behov – samt godkänd ID-märkning och registrering enligt Jordbruksverkets krav.
Skaffa en försäkring och välj veterinär i god tid
Det är klokt att teckna en kattförsäkring redan från dag ett. Veterinärvård kan bli dyrt vid sjukdom eller olycka, och med försäkring får du hjälp med kostnader och snabbare vård. Välj också en veterinärklinik nära hemmet och se till att katten får sina grundvaccinationer, ID-märkning och hälsokontroller regelbundet. Läs gärna mer om tand- och munhygien för katter här – en viktig men lättglömd del av kattens hälsa.
Ge katten en trygg start i sitt nya hem
När du tar hem katten är det viktigt att ge den lugn och trygghet. Skapa ett utrymme med mat, vatten, kattlåda och sovplats – gärna i ett eget rum i början. Låt katten utforska i sin egen takt och undvik höga ljud eller mycket rörelse under de första dagarna. Med tålamod och rutiner känner sig katten snart hemma.
Varifrån kan man skaffa katt?
Du kan skaffa katt från flera olika håll. En registrerad uppfödare är ett bra val om du söker en specifik ras. Ett katthem är ett fint alternativ om du vill ge en hemlös katt ett nytt hem. Du kan också få tag på katt via en privatperson, men då är det viktigt att säkerställa att katten är frisk, ID-märkt och gärna veterinärbesiktigad. Ett överlåtelseavtal bör alltid ingå.
Sammanfattning
Att skaffa katt är ett långsiktigt åtagande som kräver tid, engagemang och resurser. Genom att välja en katt som passar din vardag, förbereda hemmet i god tid och ge trygghet från första dagen, skapar du goda förutsättningar för ett harmoniskt liv tillsammans. Med rätt omsorg kommer din katt att vara en kärleksfull följeslagare i många år framöver.

Kattens tassar – ibland kallade kättar i äldre svensk benämning – är mycket mer än bara söta små trampdynor. De är känsliga, flexibla och spelar en viktig roll för balans, jakt, kommunikation och överlevnad. Genom att förstå hur kattens kättar fungerar och hur du sköter dem, kan du bidra till både välmående och trygghet i vardagen.
I den här artikeln får du veta allt om kattens tassar: hur de används, vad du bör tänka på i skötsel och när du bör kontakta veterinär.
Varför är tassarna så viktiga för katter?
Kattens tassar är känsliga verktyg som hjälper katten att smyga, jaga och klättra. Trampdynorna fungerar som stötdämpare och ger fäste på olika underlag, samtidigt som klorna ger grepp och skydd.
Tassarna har också många nerver, vilket gör dem känsliga för temperaturer, smärta och vibrationer. Det är därför många katter inte gillar att bli rörda på fötterna.
Funktioner hos kattens tassar
Kattens tassar har flera viktiga funktioner:
- Balans och smidighet – tassarna hjälper katten att röra sig tyst och exakt
- Skydd – trampdynorna dämpar stötar vid hopp och klättring
- Klor för jakt och försvar – inbäddade klor används för att klättra, fånga byten och försvara sig
- Kommunikation – katten markerar revir genom doftkörtlar i trampdynorna
- Temperaturkänsla – kattens tassar känner av värme, kyla och underlag
Tassarna är alltså livsviktiga för kattens rörelseförmåga och instinkter.
Vård av kattens tassar och klor
Regelbunden tass- och klokontroll är viktig, särskilt för innekatter och äldre katter. Några saker att tänka på:
- Kontrollera trampdynorna för sår, sprickor eller smuts
- Tvätta försiktigt med ljummet vatten om katten trampat i något kladdigt
- Klipp klorna regelbundet för att undvika att de växer in i tassen
- Torka tassarna efter promenad eller utevistelse vintertid – vägsalt kan irritera
Om katten haltar, slickar en tass ovanligt mycket eller undviker att belasta den bör du kontakta veterinär.
Skydda kättarna året runt
Kattens tassar utsätts för olika påfrestningar beroende på säsong:
- Vinter: Snö, is och vägsalt kan skada trampdynorna. Torka tassarna och överväg tassalva.
- Sommar: Varm asfalt kan orsaka brännskador. Kontrollera temperaturen innan du låter katten gå ut.
- Inomhus: Glatta golv kan ge sämre fäste. Klösmöbler och lek hjälper till att hålla tassar och klor i form.
Ett tryggt inomhusliv och stimulerande miljö gör det lättare för katten att själv hålla sina kättar i gott skick.
Sammanfattning: ta hand om kattens kättar
Kattens tassar är känsliga, avancerade och livsviktiga för rörelse, jakt och kommunikation. Genom att regelbundet kontrollera och sköta om dem kan du förebygga problem, upptäcka skador i tid och ge din katt bästa möjliga komfort i vardagen.
Glöm inte: friska tassar betyder en nöjd, trygg och rörlig katt.

En gammal katt behöver ofta lite mer omtanke än en ung katt. Med åldern förändras både behov, beteende och hälsotillstånd. Genom att anpassa vården och miljön efter kattens nya förutsättningar kan du ge din äldre vän ett tryggt, aktivt och värdigt liv.
I den här artikeln går vi igenom hur du känner igen ålderstecken, vilka förändringar som är vanliga och hur du bäst stödjer en gammal katt i vardagen.
När räknas en katt som gammal?
Katter anses vara seniorer från omkring 7 års ålder, och som äldre (geriatriska) vid 11–12 års ålder.
Livslängden varierar, men med god vård kan en gammal katt leva upp till 18–20 år – ibland ännu längre.
Läs mer om katters livslängd här för att förstå vad som påverkar hur länge de lever.
Vanliga förändringar hos en gammal katt
Med åldern sker både fysiska och beteendemässiga förändringar. Några vanliga tecken på åldrande är:
- Minskad aktivitetsnivå
- Stelhet eller hälta
- Viktnedgång eller ökad vikt
- Tunnare päls och matt pälskvalitet
- Sämre hörsel eller syn
- Ökad oro, förvirring eller förändrat sovmönster
Alla katter åldras olika. Det är viktigt att känna igen små förändringar och reagera i tid.
Hälsa och veterinärvård för äldre katter
En gammal katt bör få regelbundna hälsokontroller, helst en gång per år – eller oftare vid kända hälsoproblem. Vanliga åkommor hos äldre katter är:
- Njursjukdom
- Hypertyreos (överaktiv sköldkörtel)
- Artros och ledvärk
- Tandsjukdomar
- Högt blodtryck
Tidig upptäckt av sjukdom gör stor skillnad. Vissa tillstånd går inte att bota, men kan ofta behandlas eller lindras.
Här kan du läsa mer om tandhygien hos katt, som är extra viktig för äldre individer.
Anpassa hemmet till din gamla katt
För att underlätta vardagen för en gammal katt kan du göra små justeringar i hemmet:
- Placera mat och vatten på lättillgängliga platser
- Ha låga eller öppna kattlådor för enkel åtkomst
- Sätt upp ramper till favoritsoffan eller sängen
- Erbjud mjuka, varma sovplatser i lugna hörn
Katter uppskattar trygghet och rutiner – ännu mer på äldre dar.
Mat och näring för en gammal katt
När katten blir äldre ändras ämnesomsättningen. Många seniorfoder innehåller:
- Lättsmält protein
- Extra omega-3 för leder och hud
- Låg fosforhalt för njurhälsa
- Antioxidanter för immunförsvaret
Om katten äter dåligt kan blötmat vara ett bättre alternativ. Väg katten regelbundet för att upptäcka tidiga tecken på viktnedgång eller sjukdom.
Mental stimulans och närhet är viktigt
Även om en gammal katt kanske inte leker lika intensivt som tidigare, behöver den fortfarande aktivering:
- Milda lekar
- Interaktivt sällskap
- Nyfikna dofter eller fönsterutsikt
Katter som får känna sig sedda och inkluderade är ofta gladare – även på äldre dagar.
Sammanfattning – så hjälper du din gamla katt att må bra
En gammal katt behöver lite mer omtanke, men ger mycket tillbaka. Genom att ge rätt foder, anpassa miljön och vara uppmärksam på förändringar i hälsan kan du bidra till att din katt får ett långt, tryggt och värdigt liv.

Förlossning hos katt är en naturlig process, men den kan kännas nervös för dig som ägare – särskilt om det är första gången. Som tur är klarar de flesta katthonor att föda utan hjälp. Men det är ändå viktigt att du förstår hur förloppet går till och när det är dags att ingripa.
I denna artikel får du en tydlig genomgång av hur förlossningen går till, vad du kan förvänta dig och vilka tecken på komplikationer du bör vara uppmärksam på.
Tecken på att kattens förlossning närmar sig
Vanligtvis sker förlossning hos katt ungefär 63–65 dagar efter parning. Några dagar innan förlossningen visar katten ofta förändrat beteende:
- Hon söker sig till lugna, undanskymda platser
- Hon bäddar i kartonger eller korgar
- Hon blir extra tillgiven eller tvärtom, mer reserverad
- Kroppstemperaturen sjunker till cirka 37,5 °C inom 24 timmar före födseln
Det är bra att i förväg ha förberett en lugn plats, gärna med en filt i en låda, där hon kan känna sig trygg under födseln.
Läs mer här om kattens dräktighet för att veta vad som händer under hela graviditeten.
Hur går förlossningen till hos katt?
Förlossningen sker i tre faser:
- Öppningsfasen
Kan pågå i upp till 24 timmar. Katten är rastlös, flämtar och bäddar. - Utdrivningsfasen
Kattungarna föds med cirka 15–60 minuters mellanrum. Mamman slickar dem rena och biter av navelsträngen. - Efterbördsfasen
Efter varje unge kommer en efterbörd. Mamman kan äta upp den – vilket är normalt.
En förlossning hos katt kan ta från 2 till 6 timmar. Antalet kattungar varierar, men 3–5 är vanligt.
Vad ska du som ägare tänka på under förlossningen?
Din roll är att finnas nära, men inte störa. Några viktiga saker att tänka på:
- Låt katten vara i fred, men håll ett öga på processen
- Försäkra dig om att varje kattunge andas och diar inom 1–2 timmar
- Ha telefonnummer till veterinär nära till hands
Använd rena handdukar om du behöver hjälpa till att torka ungar eller försiktigt ta bort fosterhinnan om mamman inte gör det direkt.
När ska du kontakta veterinär vid kattförlossning?
De flesta kattförlossningar går bra, men i vissa fall krävs hjälp. Kontakta veterinär om:
- Katten har krystvärkar i över 30 minuter utan att en unge föds
- Förlossningen avbryts i flera timmar och du vet att fler ungar finns kvar
- Kattungarna verkar svaga, kalla eller har svårt att andas
- Mamman visar tecken på smärta, slöhet eller feber efter förlossningen
En akut kejsarsnitt kan behövas om komplikationer uppstår.
Vad händer efter förlossningen?
När förlossningen är över börjar kattmamman tvätta och amma sina ungar. Hon bör hållas i lugn och ro, med tillgång till mat, vatten och en ren liggplats.
Kattungarna bör väga mellan 90–110 gram vid födseln och öka i vikt dagligen.
Du kan läsa mer om kattungens utveckling här och vad du bör tänka på under de första veckorna.
Sammanfattning – förlossning hos katt
Förlossning hos katt är en naturlig men intensiv process. Genom att känna igen tecknen, ge stöd och veta när du ska kontakta veterinär, kan du hjälpa din katt att få en trygg och säker födsel.
Det viktigaste du kan göra är att vara förberedd – och låta kattmamman sköta det mesta själv.