Vad är korsbandssjukdom hos katter?
Korsbandet är beläget inuti knäleden. Denna led bildas av lårbenet, skenbenet och knäskålen. Förutom dessa ben består knäleden av en ledkapsel, två menisker och flera ligament – däribland främre korsbandet.
Det främre korsbandet är uppdelat i ett främre och ett bakre korsband. De två ligamenten är viktiga för knäledens stabilitet. Vid sjukdom i det främre korsbandet kategoriseras skadan som en fullständig/komplett ruptur eller partiell/partiell ruptur. Oavsett om det rör sig om en fullständig eller partiell ruptur av det främre korsbandet kommer skadan att uppstå:
- Akut knäsmärta relaterad till skadan
- Inflammation i knäleden (inflammation – inte bakteriell inflammation)
- Instabilitet (löshet) i knäleden
- Artros (milda tecken efter veckor, tydliga tecken efter månader)
Alla ovanstående orsakar smärta i knäleden och hälta när du använder benet.
Sekundär skada på menisken
Inuti knäleden finns två menisker – den inre (mediala) och den yttre (laterala). Menisken är en hästskoformad kudde vars funktion är att öka stabiliteten i leden och fungera som stötdämpare.
När främre korsbandet inte längre stabiliserar knäleden kan skador uppstå på meniskerna. Ju längre tid som går mellan korsbandsskadan och knästabiliseringen (t.ex. operation), desto större är risken för skador på menisken. På grund av meniskens struktur läker den inte så bra när den väl har skadats.
Vilka är symptomen på en främre korsbandsskada?
Det vanligaste symtomet på främre korsbandsskada är hälta i bakbenet. Denna hälta uppstår ofta akut, med tydlig smärta och ingen önskan att lägga vikt på benet (gå på 3 ben).
Haltheten och smärtan avtar och förbättras vanligtvis inom loppet av några veckor. Det kommer dock att finnas en konstant hälta och efter ett tag kommer hältan att intensifieras på grund av artros och eventuell meniskskada.
Förutom hälta kan du också märka av:
- Svullnad i och runt knäleden
- Minskad lust att sträcka på knät
- Motvilja mot att böja knät helt
- Förlust av muskelmassa i benet (ses vanligtvis 1-2 månader efter att skadan har inträffat)
Hur diagnostiseras en främre korsbandsskada?
Ett skadat främre korsband diagnostiseras baserat på en ortopedisk undersökning av knäleden. Under undersökningen kommer veterinären att kontrollera om knäet är instabilt (löst) genom att provocera fram den så kallade ”lådrörelsen” i knäet. Detta innebär att skenbenet kan röra sig onormalt långt framåt eller bakåt i förhållande till lårbenet. Denna rörelse kan vara tydlig vid en akut skada och en fullständig korsbandsruptur. Vid partiell/delvis ruptur eller kroniska förändringar i knäleden kan det vara svårt att känna lådans rörelse.
Ibland är det nödvändigt att söva katten för att kunna utföra testerna korrekt.
Även om diagnosen ställs utifrån den ortopediska undersökningen tar veterinären ibland även röntgenbilder av knäet. Röntgenbilderna kan visa tecken på artros, vätska i knäleden och eventuella förändringar där korsbandet fäster vid skenbenet. Dessa fynd kan bidra till att stödja diagnosen.
Hur behandlas främre korsbandssjukdom?
Behandlingen av korsbandssjukdom beror på flera faktorer, bland annat graden av skada, andra underliggande tillstånd och ekonomi.
Medicinsk behandling kan prövas. Här används smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel samtidigt som knäet ges så mycket vila som möjligt.
I vissa fall, eller om medicinsk behandling inte hjälper, kommer din veterinär att rekommendera operation.
Under operationen kommer veterinären vanligtvis att göra tre saker:
- Ta bort det skadade korsbandet
- Utvärdera menisken och eventuellt ta bort den skadade delen
- Stabilisera knäleden
De första 2 punkterna uppnås genom att veterinären opererar inuti själva knäleden och gör ett litet hål i leden. Därefter stabiliserar veterinären knäet. Det finns många olika stabiliseringstekniker, men i allmänhet kan de delas in i:
Stabilisering utanför leden
Leden stabiliseras genom att en stark sutur/tråd placeras på utsidan av leden. Denna tråd ger knäleden den stabilitet som tidigare gavs av det främre korsbandet.
Stabilisering på insidan av leden
Leden stabiliseras genom att ett band (syntetiskt eller från kroppen själv) sätts in där främre korsbandet tidigare satt.
Dynamisk stabilisering
Genom att förändra skenbenets anatomi kan knäets dragkraft och rörelse ändras så att knäleden inte längre behöver det främre korsbandet.
Exempel på tekniker: Tibial Tuberosity Advancement (TTA) eller Tibial Plateu Leveling Osteotomy (TPLO).
Valet av teknik beror främst på djurets storlek och veterinärens preferenser. Dynamisk stabilisering används vanligtvis för djur som väger mer än 10 kg och därför sällan för katter.
Efter operationen, oavsett typ, är det mycket viktigt att katten hålls i vila i minst 4-8 veckor. Katter kan hållas i en bur eller i ett litet avgränsat område. Du kan sedan på ett säkert sätt öka belastningen på knäet under ytterligare 4-8 veckor.
Ingen av ovanstående tekniker kan helt stoppa utvecklingen av knäartros, så det är viktigt att prata med din veterinär om hur du kan förebygga artros.
Varför uppstår korsbandssjukdom?
De specifika orsakerna till varför korsbandssjukdom uppstår är inte kända. I allmänhet kan orsakerna delas in i akut korsbandsskada/sjukdom på grund av trauma och korsbandsskada/sjukdom på grund av en underliggande orsak.
I vissa fall kan man se en akut/traumatisk bristning i främre korsbandet. Detta inträffar sannolikt när främre korsbandet utsätts för en överdriven belastning, t.ex. en kraftig vridning eller sträckning. Detta kan till exempel bero på en kollision eller ett fall. Denna typ av korsbandssjukdom är vanligare hos katter än hos hundar.
Det har dokumenterats att det finns anatomiska faktorer som kan predisponera för korsbandssjukdom, bland annat felställning av knäet. Hos hundar har studier visat att de flesta korsbandssjukdomar innebär en långsam försämring av korsbandets styrka över tid. Försvagningen av korsbandet leder till att korsbandet antingen går av långsamt eller försvagas så mycket att det helt eller delvis brister.
Samma försämring av det främre korsbandet ses dock inte normalt hos katter.
Vem får korsbandssjukdom?
Både katter och hundar kan utveckla korsbandssjukdom, men det är vanligast hos hundar.