Tillståndet är särskilt vanligt hos snabbväxande valpar och unga hundar av de stora raserna och vanligast hos schäferhundar. Växtsmärtor är egentligen en felaktig benämning eftersom tillståndet inte har något att göra med den typ av växtsmärtor som ses hos människor. Det uppträder hos hundar mellan cirka 6 och 18 månaders ålder och är vanligare hos hanhundar än hos tikar. Tillståndet är smärtsamt och uppträder i de långa rörbenen, t.ex. överarmen, lårbenet och skenbenet.
Vilka är symptomen på växtvärk?
Det första ägarna märker är en akut begynnande hälta på ett ben. Haltheten är ofta så uttalad att hunden inte stöder på benet alls. Samtidigt har hunden en lätt feber, kanske 39,2-6 (normaltemperaturen är 38-39), är lite ledsen och kanske inte vill äta. Om man trycker på ett av de stora benen på det ömma benet ylar hunden ofta högt. Det är också möjligt att flera ben är drabbade samtidigt. I dessa fall kommer hunden att vara ovillig att röra sig.
Hälta och feber försvinner av sig självt inom några dagar, men återkommer vanligtvis på samma eller något av de andra benen efter en tid. Episoderna kan komma med allt från en veckas till flera månaders mellanrum.
Vad är orsaken till växtvärk/panostit?
Det är en inflammation, en steril inflammation som involverar alla lager av de långa rörbenen. Dessa är främst underarmsbenen och humerus på frambenen och lårbenet och skenbenet på bakbenen.
Den exakta mekanismen bakom sjukdomen är okänd, men eftersom tillståndet nästan uteslutande ses hos unga hundar som mycket snabbt har nått nästan vuxen storlek, tror man att det beror på accelererad tillväxt. En viss ärftlig predisposition kan inte uteslutas.
Hur kan din veterinär ställa diagnosen?
Hundens ålder och ras, den plötsligt uppkomna hältan, febern och smärtan när man trycker på det ömmande benet väcker misstankar. För att bekräfta diagnosen kan en röntgenbild av det drabbade benet ge ytterligare information. Här ser man grumliga förtätningar i benmärgen, därav det gamla missvisande namnet på sjukdomen, ”benmärgsinflammation”.
Du kan också se avlagringar av ny benmassa på utsidan av benen. Det finns inte nödvändigtvis ett samband mellan graden av hälta och vad du ser på röntgenbilden.
Hur behandlas växtvärk/panostit?
Behandlingen består av att minska smärtan med smärtstillande medel under hela attacken och att hålla hunden lugn. Effekten av medicineringen är vanligtvis snabb och effektiv. Det är också viktigt att se över fodret för att se om det är anpassat till den unga hundens specifika tillväxtbehov och att minska mängden kalorier om det behövs.
Hur ser framtiden ut för din hund?
Eftersom tillståndet är självläkande är utsikterna alltid goda, även för hundar som har upprepade utbrott. De förändringar som syns på röntgenbilderna kommer också att försvinna igen.
Vilka raser är särskilt benägna att drabbas av växtvärk/panotit?
Sjukdomen är vanligast hos unga hundar (under 2 år) av de större raserna. Omkring 75 % av de hundar som drabbas av sjukdomen är schäferhundar – och av dessa är de flesta hanhundar.
Sjukdomen ses också regelbundet hos bassethound, dobermann, golden retriever och grand danois.
Dessa raser tenderar att växa mycket snabbt, så det är viktigt att fodret är balanserat för att tillgodose hundens behov och att mängden ligger under den normala rekommenderade mängden. När du skaffar en ny valp bör du rådfråga din veterinär om utfodring så att du kan ge din hund en bra start i livet.
Annan kunskap om hälta hos unga hundar
Med en handfull utvecklingsrelaterade ben- och ledsjukdomar hos unga hundar är det mycket viktigt att ägarna inte nöjer sig med ”växtvärk”. Många av dessa tillstånd kräver snabb behandling för att undvika permanenta skador. Därför bör du alltid rådfråga din veterinär om du har en halt unghund.